Skriva & må bra

Skriva dagbok för att må bättre – så kommer du igång

Du behöver inte vara bra på att skriva. Du behöver inte ens veta vad du känner. Att sätta ord på det som snurrar är ofta det första steget till att det känns lite lättare.

Under mina 14 år som gymnastiktränare har jag haft hundratals samtal med unga som burit på något tungt. Det jag lärde mig var att de flesta inte ville att jag skulle lösa problemet. De ville få säga det högt. När orden väl kom ut kändes det ofta mindre överväldigande, och ibland hittade de nästa steg själva.

En dagbok kan ge dig samma sak när det inte finns någon att prata med just då.

Varför hjälper det att skriva?

Psykologen James Pennebaker började på 1980-talet studera vad som händer när människor skriver om sina tankar och känslor kring något svårt, ofta 15–20 minuter några dagar i rad. Det kallas expressivt skrivande. Sedan dess har hundratals studier gjorts. Sammantaget visar de små men mätbara positiva effekter för många. Det fungerar inte för alla, och det ersätter inte vård.

En förklaring kommer från hjärnforskning. När forskare på UCLA bad människor sätta ett ord på en känsla minskade aktiviteten i amygdala, den del av hjärnan som reagerar på hot och stress. Att namnge en känsla verkar alltså ta udden av den något.

Det handlar inte om att skriva vackert. Det handlar om att få tankarna ur huvudet och ner på något du kan se.

Så kommer du igång på fem minuter

  1. Börja litet. Fem minuter räcker. En mening räcker. "Idag var mycket" är en helt okej början.
  2. Skriv för dig själv. Ingen ska läsa det. Stavning, grammatik och ordning spelar ingen roll.
  3. Skriv som du tänker. Hoppa mellan saker om det är så det känns. Du behöver inte förklara.
  4. Hitta din tid. Vissa skriver varje kväll, andra bara när något är tungt. Båda fungerar.
  5. Avsluta med något litet som gick okej. Inte för att låtsas att allt är bra, utan för att ge dig själv en paus från det tunga.

Tio frågor att skriva om när det är tomt

  • Hur mår jag just nu, i ett ord? Och varför tror jag att det är så?
  • Vad tog mest energi idag?
  • Vad har jag inte sagt högt till någon?
  • Vad oroar jag mig för, och vad av det kan jag faktiskt påverka?
  • När kände jag mig lugn senast? Var var jag?
  • Vad skulle jag säga till en vän som kände som jag gör nu?
  • Vad behöver jag mer av den här veckan? Och mindre av?
  • Vilken liten sak gick bättre än jag trodde?
  • Vem fick mig att känna mig sedd idag?
  • Vad vill jag att morgondagen ska innehålla, även om det är något litet?

Papper eller app?

Båda fungerar. Papper är enkelt och känns personligt. En digital dagbok har du alltid med dig, den går att låsa, och du kan söka bland det du skrivit tidigare och se mönster över tid.

Vi byggde Amallight för den som vill ha något mitt emellan en dagbok och ett samtal. Du skriver i Heartroom, din privata och krypterade dagbok, och Moa, vår AI-följeslagare, svarar med värme i stället för råd. Det är gratis att börja.

När räcker inte en dagbok?

Om du mått dåligt i mer än ett par veckor, om det påverkar sömn, skola eller jobb, eller om du har tankar på att skada dig själv, behöver du prata med någon. Ring 1177 för råd dygnet runt. Vid akut fara: ring 112. Självmordslinjen nås på 90101 och chatt på mind.se. Är du under 18 kan du kontakta BRIS på 116 111.

Källor: Pennebaker & Beall (1986), Journal of Abnormal Psychology; Frattaroli (2006), metaanalys i Psychological Bulletin; Lieberman m.fl. (2007), "Putting feelings into words", Psychological Science; 1177 – Psykisk hälsa.

Hussein Al-Breihi har varit gymnastiktränare i 14 år och grundade Amallight i Stockholm för att fler ska ha någonstans att börja när något känns tungt. Han är inte psykolog; artikeln bygger på publicerad forskning och råd från 1177.

Börja skriva – det är gratis Fler artiklar